Längtan till Italien!

safe_image

#Blogg100 – Ett inlägg om dagen i 100 dagar (15/100. Borde varit 18/100).

Det händer mycket just nu! Jag försöker hålla fokus på mina studier men det är svårt. Det hade kanske varit lättare om maken hade gnetat på som vanligt hos den arbetsgivare där han varit i närmre två decennier, men i den allmänna förändringsivern som grasserade här så fick han plötsligt för sig att han inte alls skulle vara där längre. Det var dags att göra något annat. Nya utmaningar och allt det där.

Och så plötsligt fick det fattas helt vad karriärer anbelangar ovidkommande beslut som ”ska vi inte åka någonstans nu när vi ändå har chansen att vara lite lediga båda två”? Jo. Det skulle vi förstås. Så då gick det några dagar på att hitta en schysst flygning till Italien, ytterligare tid för att hitta ett schysst boende på ett agriculturo i Piemonte och så ytterligare några dagar för att lösa det här med var barnen ska vara under tiden. För det var aldrig aktuellt att ta med dem på den schyssta flygningen till det schyssta agriculturot för vi har inte lyckats lära dem att till fullo uppskatta ändlösa timmar vid ett matbord dignande av italienska, för regionen typiska (choklad, tryffel, pasta…), matvaror och tillhörande viner.

Nu har de bitarna fallit på plats i alla fall.

Ja, och så var det ju webcoast ett tag. Och lite häxande med svärfars flytt.

Men NU är det dags att ha vardag igen! Plugga alltså. Försökte seriöst ta tag i den biten hela dagen igår men satt mest och gnisslade tänder över den bristfälliga informationen till uppgiften. Lyckades i alla fall göra några inledande manövrar för att komma igång – typ skapa en mapp och namna den – för att känna att jag inte helt slösat bort dagen.

Idag tog jag ledigt för att åka hem till mina föräldrar. Har inte sett dem på tag så det var hög tid! De håller ju dessutom på att dra upp lite bebisar till mitt växthus så som den ansvarstagande hobbyodlare jag är fick jag ju se till att hälsa på mina skyddslingar. De var små och vesliga, men tycktes mig livkraftiga. Tomat-bebisarna alltså. Föräldrarna såg föralldel också livskraftiga ut. Om än inte så små och vesliga…

Imorgon är det onsdag. Då kommer en byggare hit för att titta på det som ska bli tvättstuga, bastu och dusch här i kåken. Det är byggare nr 4… Ev. kommer en femte också inom en snar framtid. Det är ett härke att få till det här med hantverkare. Hoppet lever dock vidare och jag tror fortfarande att jag innan nästa millennium kommer att ha ombyggnationen klar!

Övrig tid i morgon ska jag ägna mig åt skolan. Hela, hela dagen!

För klockan tickar och hur säker jag än känner mig på att klara uppgiften galant (ja, eller ”klara” den helt enkelt) så är inte uttrycket ”Högmod går före fall” mig helt obekant.

Det känns som om jag borde vara utarbetad och sönderstressad för att ”förtjäna” en lyxig minisemester just nu, men så är icke fallet. Å andra sidan vet jag att om jag hade varit utarbetad och sönderstressad så hade jag inte uppskattat dignande bord och skvalpande vinglas, då hade jag bara längtat efter att få vara hemma och sova i fyra dagar.

Nu har jag alldeles lagom mycket press på mig att stöka undan lite skolarbete innan avresan så att jag kan fokusera på Italia i Italia.

…kanske att jag kommer att bli lite sönderstressad och utbränd ändå innan vi kommer iväg… …i alla fall om jag inte skärper till mig rejält nu och GÖR NÅGOT VETTIGT.

Ciao!

 

Annonser
Taggad , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: