Shit pommes frites och Jesus Christ!

I fredags kväll när maken och jag satt och snackade lite över ett glas vin slog det oss plötsligt att vi hade sålt av den ena bilen. Man kan ju tycka att man borde ha koll på såna grejor men det är banne mig lättare än man tror att glömma sådana detaljer. Vi pratade om d.ys match i Torslanda och d.äs matcher i Ytterby och vem av oss som skulle vart och hur vi ev. skulle sammanstråla framemot kvällen.

– MEN jag har ju ingen BIIIIIL?! HUR ska jag komma till Kungälv?

Som väl är så gick det att lösa med samåkning, ett resande som vi båda egentligen förespråkar varmt, men som just den här gången fallit oss ur hågen.

I morgon blir det lite samma – maken är ledig och jag ska ha bilen. Hur ska han då kunna fixa med någonting? Byta däck på nämnda bil till exempel…

Han får fixa tapas istället. Det behövs också göras.

…hoppas bara att alla ingredienser finns i skafferiet…

Det kommer att lösa sig det här med en bil. Bara vi kommer över den här initiala chocken och lär oss planera logistiken lite bättre. Kommunikation, kommunikation, kommunikation…

Stadsteatern har satt upp the Big Book. Visst låter det märkligt? Men, men.. vi ville se den och idag var tiden inne. Eftersom föreställningen är fyra timmar lång så skulle jag boka lite paus-snacks åt oss tänkte jag. Men se det gick ju inte. Hittade på deras hemsida att man kunde välja mellan korv, oliver och ost till mellanmål och att detta gick fint att boka i förväg. Fast inte via telefon och inte heller via hemsidan. Man kan bara boka paus-snacks i foajebaren innan föreställningen börjar.

Jaha… Maken och jag for in till staden i god tid. Mölade i oss en äcklig McDonaldsburgare (och shit-pommesfrites som vi inte hade tid att klaga på för vi hade bråttom) i det charmlösa shoppingghettot ”femman” och tog oss raskt upp till teatern. För att boka paus-snacks. Men se det gick ju inte… Nä, teatern hade ju öppnat insläppet redan kl. 12.30 och paussnacksen var slutbokade redan kl. 13.15 berättade en vänlig själ i foajébaren.

Vår föreställning som började 15.00 och vi var på plats trekvart innan. På tok för sent för att boka något alltså. Snopet. Och lite irriterande faktiskt.

Men, vi njöt ett glas vin innan – vi hade ju gott om tid.

I första pausen löpte vi som gaseller upp till baren och fick beställt snabbt och enkelt och kunde njuta av ytterligare ett glas i godan ro. De som hamnade längst bak i kön till baren gick miste om den lilla lyxen.

Foajébaren är så himla trevlig. Man känner sig som kulturelit när man sitter där och tuggar oliver och sippar rödvin, lite som en sta´bo en stund. Som om man är med. Inte alls som en fotbollsmorsa i förorten.

Själva bibeln i teatertolkning var en stundtals rolig historia, stundtals väldigt tjatig och ett tag faktiskt direkt sövande. Men jag tror att man har större behållning av den om man läst boken lite mer noggrant än vad jag har gjort. Eller för att vara helt ärlig: jag har inte läst boken. Knappt ens en ”Det-bästa-version”… Jag har försökt några gånger men kommer inte igenom släktuppräkningen i första kapitlet ens. Det är en förfärligt tjock bok. Och språket är inte något vidare. Känns lite omordernt på något vis.

Fast det var bra. Kanske kunde de kokat ner den till två timmar för att hålla tempot uppe….

Hemma igen och prinsesstårta och Mästarnas Mästare med sönerna. Det är inte så illa att vara fotbollsmorsa i förorten heller. Och så fick jag ju sminka av mig igen och det var skönt.

Nu funderar jag på att gå och lägga mig. Är lite trött och i morgon är det fest och då vill man ju vara pigg.

Godnatt.

Advertisements
Taggad , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: