Fula fiskar och några fina

Brorsan och jag ligger i fejd. Inte med varandra, utan med delar av fiskbeståndet uppåt kusten. Det luktar rättshaveri och rutten tång lång väg och vi har snart nått vägs ände vad gäller tålamod och stillatigande överseende. Nu skissar vi på motaktioner och rustar för krig! Fast det är i ärlighetens namn är det mycket snack och lite verkstad.

Än så länge….

Medan lagens kvarnar tuggar och mal gnisslar vi tänder och gnuggar geniknölarna. Kanske kommer fiskens fula trix att gynna hästarna i slutändan. Curlade hästar i Hästhagen. Det ni!

Nåja. I väntan på startskottet av nästa kapitel i den historien så är det mycket fotboll. Ständigt denna fotboll.. Nej, det orkar jag inte älta idag.

D.ä ska opereras i morgon. Han fick höra talas om att man kan bli sövd med mask istället för med spruta och det tyckte han lät bra.  …bättre. Jag trodde inte det var något man kunde be om bara sådär hursomhelst, så jag vägrade ringa och kolla upp saken. Så då ringde han själv. Och jodå, läkaren han fick tag i ska definitivt tala med narkosläkaren och tror nog att det ska gå att ordna.

Det var en mycket nöjd son som efter några minuters småsnack om tider och svält och andra förhållningsregler inför morgondagens ingrepp höll fram luren mot mig. Jag stod som fallen från skyarna. Mitt lilla barn hade ju talat som en ung man. Jag blev stolt och rörd över hans välartikluerade och vänligt ställda frågor och imponerad över hur han tog till sig all information. Mot slutet frågade läkaren honom om någon av hans föräldrar hade något att fråga om varvid sonen la handen över luren och tittade på mig: Vill du tala med läkaren, mamma? Tja, jag tog luren och sa ”Hej” och ”ja, nä… det verkar väl som om sonen har fått all information han behöver – eller är det något mer?” varvid läkaren svarade ”Nej” och hej då och vi ses i morgon.

Jag har lite ångest inför det här ingreppet. Eller rättare sagt; jag har jättemycket ångest. Jag kan inte tala om det mer för jag mår fysiskt illa när jag tänker på det. Så nu talar vi inte mer om det.

Den yngre sonen har temavecka och kör idrott på heltid. Idag var det capoeira och frisbee-golf. Väldigt roligt tydligen. Inte capoeiran men golfen. Av någon outgrundlig anledning berättade jag att det finns en frisbee-golf-bana i Skatås och på frågan om vi inte kunde åka dit snart hörde jag mig själv svara ”Ja”. Vilket konstigt svar?! Jag är häpnadsväckande dålig på nästan alla sporter och då alldeles särskilt de som innehåller något med attiraljer som ska hystas i något väderstreck. Jag kan inte kasta. Definitivt inte åt något förutsägbart håll i alla fall. Antar att jag bör be  d.y ta med sitt nya (av farfar ärvda) trangia-kök så vi inte svälter ihjäl därute i skogen medan vi försöker avsluta hystandet.

Igår var vi ute på ön där jag växte upp. Vi tog en lång promenad längs med klipporna vid havet och det var alldeles underbart. Den saltmättade luften gav mig livskraft och ro i själen. Avslutningsvis åt vi den ljuvligaste fisksoppa jag ätit på länge på en restaurang med utsikt över det solblänkande havet.

Det var en skön dag.

Jag ska tänka på det i morgon när jag sitter på sjukhuset och väntar.

Godnatt mina vänner.

Annonser
Taggad , , , , , ,

One thought on “Fula fiskar och några fina

  1. Katja skriver:

    Hoppas ingreppet går bara bra och att det inte är något allvarligt 🙂
    Helt otroligt va de växer upp va!?
    Sköt om er och fortsätt dela med dig av dina funderingar av livet – finner det vara oerhört
    inspirerande och rolig läsning.
    Kram till er alla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: