Bättre bränd brunett än blåst blondin

Det drar i kåken och både maken och jag inser att vi borde göra något mer, eller kanske rentutav något annat,  än att bara ösa på med ännu mera ved i öppna spisen. Vi borde ta hand om kallrasen från de dragiga fönstrena, stänga till ventilerna, dra för gardinerna… Men det är ju mycket mysigare att krypa upp i soffan framför brasan och ha det gott.

I helgen var jag speaker på d.ä:s handbollscup. Det var kul. Jag visste inte att jag skulle förvandlas till Arne Hegerfors så fort jag fick en mikrofon i handen, men det är vad som hände. ”Nr 7 i Bjurslätt – Billy Bus – utökade ledningen till 19 – 17” ”Nr 9 i Det-andra-laget – Lille Laban – kvitterade. 19-19 i den 22:a matchminuten…” Mellan varje uttalande stängde jag av mikrofonen. Det var ju alldeles olidligt då sonen spelade för då kunde jag ju inte stå och vråla ”KOMIGENNUDÅÅÅÅ KILLAR!!! BRAAAAA JOBBBAT!!!!” för då hade jag ju kunnat upplevas som partisk. Risken finns att några närsittande ändå anade vilket lag jag höll på. Men maken är snäll och säger att min röst var alldeles neutral då jag berättade för folk vad de just sett. Den hysteriska segerdansen mellan mina uttalanden kan dock ha varit en aning avslöjande….

I går eftermiddag for vi iväg till shoppingcentrat i Partille för att uppgradera sönernas klädbestånd. Maken hade en liten, liiten förhoppning om att shoppa till sig något själv också men se det gick inte alls. Vid halvtidsvilan på franska cafét diskuterade vi hur vi skulle gruppera oss, jag deklarerade att jag behövde handla en bh varpå båda sönerna ville gå med sin far. Jag tvingade ändå med mig det ena stackars barnet som stod och ruttnade av skam utanför Lindex då jag slank in och snabbshoppade det skämmiga lilla plagget. Sonen som följde med maken hade då rakt inga planer på att stå och glo när hans far  provade någonting, nänä – shopping är bara kul så länge man letar saker i 160-storlek.

Idag var det plötsligt måndag igen och helgen helt förbi. På firman rådde någon sorts olycksbådande katastrofstämning ty våra förhoppningar har inte infriats och det framgår med all önskvärd tydlighet att NÅGOT MÅSTE GÖRAS!!! Frågan är bara vad…

Vi funderar lite på det och så tror jag att vi svarar på det i morgon. Och kommer vi inte på något så improviserar vi. Det kan också funka.

Maken arbetade hemifrån idag för ett barn har hostat så förskräckligt den senaste tiden. Bra om han vilar lite tänkte maken och behöll honom hemma. När jag kom hem bjöds laxmiddag och nybakad sockerkaka. Inte tillsammans utan det ena efter det andra förstås. Sedan tog vi vårt kaffe och satte oss framför brasan. Det drog ju så kallt från fönstret i köket så där ville vi inte sitta allt för länge.

D.ä, som har en alldeles egen tidsuppfattning, en som rymmer mycket mer tid än t.ex min, ansåg efter några minuters slappande framför brasan att tristessen var outhärdlig och kunde vi inte hitta på något? Färga håret till exempel? Han visste ju att jag köpt på mig lite toning på shoppingen igår.” Om du gör det mamma så gör jag det med – okej? Törs du?”

Törs jag?! Ha, är det något jag törs så är det att tona håret! D.ä velade en lång stund innan han hackat i sig att hans utmaning faktiskt hade lett honom på god väg mot brunetternas värld… oj… Jag gav honom lite slack och sa att han inte alls behövde tona sitt hår. Att jag faktiskt inte alls var särskilt sugen på att färga mitt heller just då, egentligen.

Varpå sonen absolut inte ville vara blondin längre. Nix. Nu ska vi färga mamma, kom!

Så då gjorde vi det. Cremen vi masserade in i håret hade den där osköna, gulbeigeaktiga nyansen som bebisbajs har. …mamma…? mamma?! Det blir inte såhär va? frågade det arma barnet. Jag log mot honom och sa.. Nej, det blir det inte förstås.

Det blev det inte heller. Sonens blev lite mörkare än originalfärgen – han hade inte i sin färg så länge – och mitt blev ganska mycket mörkare. Chokladbrunt. Precis som det stod på förpackningen.

Mitt bruna hår matchar min fleecefilt lite illa, men man kan inte få allt här i livet.

Och faktiskt behöver jag ju bara köpa en fleecefilt till för att avhjälpa det problemet.

Och fleecefiltar kan man inte ha för många av – i alla fall inte så länge ingen gör något åt kallraset i fönstret där!

Godnatt.

 

 

Annonser
Taggad , , , , , ,

5 thoughts on “Bättre bränd brunett än blåst blondin

  1. Kicki skriver:

    Kära Puck, ännu en gång har du lyckats förmedla en trevligt liten trevlighet! Tack för det. Tänk att du bara sitter där under din fleecefilt i kallraset och författar, Underbart. Själv hade jag svurit och levt. Talat om för alla hur kallt det är och förmodligen sålt huset och flyttat till lägenhet av bara farten. Husägare är fantastiska måste jag säga. Själv är jag så nöjd med att ringa vaktmästaren, den lilla kraken, å få honom å fixa grejerna. Han fixade minsann med våra element så nu fryser vi inte alls. Kan till å med ha balkongdörren på glänt när vi sover, dä dö!

    • puuux09 skriver:

      Vill gärna ha en liten vaktmästarkrake att ringa, det skulle onekligen ha varit trevligt. Men, men… Kom hit och sitt på vår (nästan färdiga) veranda i sommar och grilla lite och sippa lite och njut av doften av nyslaget gräs (från grannens) i vår/sommar så kommer du kanske, kanske att se en liiiten förmildrande omständighet i husförvaltandet. Det har sina ups and downs det här boendet. Men jag är ju fatalist och tror att hade jag inte gnällt på kallraset så hade jag gnällt på vaktmästaraset – gnällt hade jag gjort. Förmodligen under en fleecefilt.

  2. Cattis skriver:

    Du skriver så himla bra Puck! Varje gång jag läser får jag ett leende i ansiktet och jag ser bilderna framför mig av det du beskriver så talande. Kul att läsa! Bra att du länkar på facebook, så att jag kommer ihåg att titta in då och då. Fortsätt så, under fleecefilt om det behövs 🙂

  3. puuux09 skriver:

    Tack Cattis. Får många sköna bilder av dina bilder och många leenden. TAck.

  4. carlhenrys skriver:

    treglasfönster runt hela huset till sommaren – det kommer ju nya vintrar!!
    betr. hårfärgning – kanske vore det på sin plats med ett litet foto så man känner igen barn o barnbarn om och när de dyker upp!!//pa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: