Säkerheten? Den löser vi från dag till dag. Tillsammans!

Jajamensan! Precis när man inte trodde att föräldramöten kunde bli mer enfaldiga så blev de just det.

Var på föräldramöte ikväll igen, på d.y:s fina, härliga skola. Och nu jädrar händer det grejor minsann.

Först hade vi 4-or samling i deras klassrum och där diskuterades alla de där vanliga grejorna – klassförälder, gårdsförälder, skolresa… bla, bla, bla. Sedan dök det upp information om att det (fortfarande) förekommer stölder på skolan så vi uppmanades uppmana våra barn att helst lämna dyrgripar hemma, eller att åminstone ta in sin rygga i klassrummet. En stöddig förälder gjorde genast sin stämma hörd när han dundrade: Vadå vi be!? Ska vi ”be” våra barn ta in sina ryggsäckar i klassrummet? Det får väl ni säga till – var lite tydliga och beordra in dem!”

Sedan kom vi till bambafrågan – den är alltid så het på den här skolan… Det visar sig att det fungerar dåligt. I år också. Den högröstade pappan tog till orda igen: ”Ni får väl se till att beställa hit bra mat! Jag är trött på att höra det här gnället om maten och ert eviga ”vi tar med oss frågan…” Nu får ni lösa det!” Pedagogerna såg lite villrådiga ut och försökte förklara att de inte hade befogenhet att… Men där blev de avbrutna av barska pappan igen som tyckte det var en ickefråga som han förväntade sig att de skulle lösa. Omedelbart.

Vi andra satt stumma och tittade från pedagogerna till pappan i en nervös tystnad.

Så höjde en dam rösten och vände sig direkt till barska pappan: ”Det är inte lärarnas jobb att beställa matleverantör – om du är missnöjd kan du själv vända dig till rätt instans och ta upp det. Lärarna är inte dina budbärare. Det är inte heller lärarnas jobb att tvinga eleverna att ha sina väskor inlåsta i klassrummet – de erbjuder det, men det är ditt ansvar som förälder att hjälpa till att påminna ditt barn”

Barska pappan svarade inte. Han mumlade lite. Surt. Han höll sig ända tills informationen om att den lokala föräldrastyrelsen inte fanns längre. Den är enligt lag förbjuden. Diskussioner pågår dock om det går att driva vidare på något annat sätt. Då fick pappan lite luft igen och hävde ur sig: ”Menar du att ni förbjuder oss föräldrar att vara engagerade i våra barns skolgång?” ”Är ni rädda för oss eller?”

Nu tror jag faktiskt att några var lite rädda för honom, men det var inte alls det det handlade om. Det är tydligen så att en styrelse i en skola inte får ha föräldramajoritet på det viset vi har haft. På vår skola har vi varit nöjda med samarbetet sades det, men enligt lag – Svea rikes – så får det inte fortfå i den formen.

Hå, hå, ja, ja… Detta var ändå en mild bris inför vad som skulle komma i del två av mötet. Den då informationen om dräneringen av skolgården delgavs oss. Då blev det livat minsann! Det ska grävas och schaktas och sprängas på skolgården, mellan 07.00-17.00 varje dag i 6-8 veckor med start nu. Det finns inga färdiga planer på hur våra barn ska ta sig säkert till och från sina klassrum. Ingen färdig information till oss föräldrar om hur vi ska förhålla oss – förutom det här med att vi måste ”hjälpa till att lösa säkerheten från dag till dag”.

Rektorn blev lynchad, entrepenören vågade inte vara med och den mumliga gubben från projektet som försökte visa något på en skiss tyckte att vi överreagerade.

Det var arga och upprörda röster och ett stort mått av förvirring och en hel del provocerande uttalanden om att våra frågor skulle ”tas med” någonstans.

Inte bra.

Vi fick inte höra ett smack om den nya skollagen. Rektor förklarade att den var sekundär just nu, bygget och dess säkerhet var viktigast.

Men… Va?! Jag håller inte alls med. Jag anser att skola och rektor i första hand ska tala om den pedagogiska verksamheten skolan ska bedriva.

Om beslut tas av någon utanför skolan om att gräva upp hela jäv….a skolgården medans våra ungar är där så ska den ansvarige för det projektet förklara sig för oss. Den personen ska på ett lugnt och säkert sätt peka ut allt förebyggande säkerhetsarbete som gjorts och vi ska kunna känna oss trygga med att våra barn inte blir krossade av en grävmaskin dagen därpå. Projektet ska planeras i så god tid att all information hinner nå ut, att alla säkerhetsaspekter är under kontroll och 100%-ig garanti ska ges att våra barn inte kommer att påverkas nämnvärt av ingreppen.

Kvällens möte slutade i kaos och förvirring. Arga föräldrar och uppgivna lärare.

Det känns inte alls bra. Just nu hade jag varit nöjdare om d.y gått på den fiiiiina skolan med d.ä.

Men jag tror att det kommer att kännas bättre i morgon igen. Jag tror nämligen att upprördheten idag tvingar fram lite vettiga beslut kring det här bygget och lite bra information för oss oroliga. Inte sjutton kan de sätta igång och spränga och hålla på bland hundratals ungar utan att garantera säkerheten? Eller…?

 

 

Annonser
Taggad , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: