Käkade något som såg ut som helt vanliga vinbärssnäckor – fast svarta!

…inte var det gott heller. Väldigt pilligt att få ut den lilla snigeln ur sitt hus. Fick peta med en liten stålsticka tills den lossnade.

Då var krabban, räkorna och kräftorna betydligt godare! Men faktiskt var nästan all mat god där nere i La Rochelle på franska atlantkusten där jag befann mig häromveckan. Jag flög dit å firmans räkning och måste erkänna att jag tyckte det kändes väldigt, väldigt trevligt. Trots lång resväg – först flyg till Charles de Gaulle, sedan taxi till moderbolaget, kopplade upp mig och jobbade där ett par timmar och for sedan i taxi in till Gare Montparnasse där de övriga i gruppen mötte upp. Därifrån åkte vi snabbtåg ner till La Rochelle. Vi åt middag där och kördes sedan ut till en liten ö (nej, inte till Fort Boyard som man också åker ut till därifrån) som hängde ihop med fastlandet via en lång, snygg bro – Ile de Ré.

Det var fint.

Jag får en massa semesteridér tack vare firman nuförtiden. Och så blir jag tjock också. Tror att jag lägger på mig ett kilo per resa!

I söndags var jag ute med löpteamet på jobbet. Vi är 11 stycken, men i söndags var vi inte så många. Det var bara jag och en till… Det skulle vara skoj att fara ut i smädelser över de övriga som inte deltog, men eftersom det var första gången jag masade mig med så bet jag ihop. Fast helt ärligt så förväntar jag mig lite mer av mina medlöpare! Det är ju JAG som är världshistoriens sämsta och mest ryggradslösa löpare. Ska man nu behöva slåss om det epitetet också? …det orkar nog inte jag…

I lördags var brorsan, svägerskan och två av de tre ynglingarna i hans skara här och hjälpte oss med trädgårdsarbete. Vi – dvs brorsan – sågade ner en jättestor tall vi har haft här i trädgården. Den har stulit solljus och varit ful och allmänt irriterande i flera år så det var verkligen på tiden. Brorsan knöt fast tallkronan i ett närliggande buskage i den riktning vi ville att själva tallkroppen skulle falla och så började han såga. Och sågade och sågade… till sist höll jag på att få hjärtflimmer av nervositet att hela trädet skulle falla på honom för det verkade som om han sågat igenom hela stammen utan att få aset att ramla omkull. I min sjuka fantasi såg jag snabbspolningsfilmer av hur trädet smällde till brodern så motorsågen for upp och sågade huvudet av honom… Inte bra…

Jag, svägerskan och brodern gick upp till buskaget och började under hejande och håande att dra ner trädet. Nuuuuu kommmer den! Skrek ungarna upphetsat och vi sprang åt alla håll. Men inte kom tallen…

Men sen gjorde den det:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: