Siktar högt i helgen

Jamen tror ni inte på katten att det är dags för fjällresa igen! Det är firmans årliga utförsaktivitet som inleds i morgon dag. Vi drar iväg i tre toyotabilar till sälens sista utpost – Stöten.

Det ska förstås bli väldigt roligt, för det blir det ju varenda gång. Lite snö, lite öl, lite dösnack och lite trevligt sällskap så blir stämningen god.

…men i år är det svårt att åka hemifrån. Nelson har ju precis fått ungar och det kanske inte är världens största tilldragelse för en majoritet av befolkningen i världen – men för mig är det stort. Det är något med nyfödda oavsett vad för slag. Nåja, kanske att människobebisar, egna, smäller lite högre. Men små, små kattbebisar är minsann också stora mirakel.

Hon fick sex stycken men en veslig liten stackar härdade inte ut i denna jämmerdal utan lämnade den efter bara ett dygn ungefär.

De fem kvarvarande krabaterna växer så knakar. Jag fyller Nelson med superduper näringsrikt käk och snackar mycket med henne så att hon inte ska gå in i väggen. Kidsen är som vampyrblodiglar på henne så fort hon går till dem. Och även om hon förstås måste ta sitt föräldraansvar så fattar ju vem som helst att det måste vara tufft att vara ensamstående förälder till en sådan flock! Tänk dig själv…

190359_480408917823_575627823_5304134_7127551_n.jpg

Well. Kattkidsen ska bo hos oss i ca 10 veckor (eller är det 12?) så jag hinner njuta av dem ett tag till.

Fjällresan är bara över helgen och det brukar vara nog. Jag har seriösa funderingar på att ta med mig längdskidorna. Det känns väldigt konstigt att ens överväga en sådan sak. Är det en begynnande 50-årskris? Jag tror inte att de kommer att åka in i bilen när jag väl står där i morgon bitti. Praktikern i mig kommer att övertyga mig om att det blir alldeles för bökigt.

…eller? Det skulle ju göra gott med ett ordentligt svettigt, träningspass… Det där satans varvet närmar sig med stormsteg nu och jag håller på att få lite panikångest. Närmast mental kramp. VAD HAR JAG GJORT! Jag hoppas jag har vett att avstå om jag inte lyckas träna upp mig lite mer. Å andra sidan är jag bättre tränad redan nu än jag någonsin varit vid något annant varv… ….men jag var yngre förr.

Jag håller på att boka tid för en total make-over. Det kan gå hur som helst. Jag har ingen som helst idé om hur jag vill se ut i huvudet, jag är inte ens speciellt missnöjd med dagens brist på frisyr. Ibland upptäcker jag inte förrän väldigt sent på dagen att jag glömt bort att kamma mig. Då har håret ofta torkat ihop i käcka, utstickande tovor som lite grann påminner om rastflätor. Fast bara en tre, fyra stycken vilket ger ett lite luggat utslängt intryck. Då, när det händer, brukar jag tänka att det verkligen inte passar sig. En dam i min ålder borde ha en sorts frisyr. Eller åtminstone kamma igenom bristen på densamma och försöka forma den till något hårliknande.

Men, men… Vi får se hur det blir. Blir det fantastiskt kommer jag att inbilla mig att jag ska gå till frissan varannan månad för att hålla efter det och blir det mindre fantastiskt så brukar jag tänka att jaja, det växer snart ut igen. Och några månader senare ser jag ut precis som vanligt igen – trots mina ambitiösa planer på att bli en välvårdad, damliknande varelse.

I övrigt är det mycket handboll och fotboll nu. Massor med matcher varje helg. Hinner knappt med något annat. Och vet ni vad? Det är riktigt, riktigt roligt!

Ha en trevlig torsdag!

p.s. …jag var ju på ”Skurk”-spelning i förra bloggen. Nu är deras skiva klar och släppt och ni kan kolla in den här: http://www.ginza.se/Product/Product.aspx?Identifier=404924  Lyssna in vettja!

 skurk2_n.jpg

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: