Via Dolorosa

Jämfört med Jesus släpande av korset längs via Dolorosa har jag väl inte så mycket att komma med…

Jag sprang förut. En kilometer tror jag. Utan kors. D.y. höll mig sällskap och det gjorde faktiskt upplevelsen en aning mindre deprimerande.

paskkarring2.jpg

Nästa gång skall jag inte trycka i mig hamburgare och pommes frites med remouladsås precis innan. Det är faktiskt ganska äckligt när det åker upp och ner i halsen i takt med löpstegen. Ibland är hungern så mycket större än förståndet

På jobbet är det en liten aning för mycket att göra. Precis lagom för att man skall vara stressad precis hela tiden. Det tär. Allt känns ogenomtänkt och förhastat – allt som hinns med – och mycket känns stressigt eftersom det hela tiden ligger ogjort och skjuts på framtiden. Den där framtiden då det blir den lucka i schemat och jag plötsligt finner mig rullandes tummarna på min gamla skitstol framför datorn.

Det kommer inte att ske i morgon.

Däremot kommer jag kanske att ta tag i den årliga klippningen i morgon! Jag har hittat en drop-in-frisör som tar 120:- för en damklippning och 100:- för barn. Jag lät d.y vara testpilot förra veckan och han blev jättefin.

Mullet_web_thumb.jpg

D.y. är visserligen inte så nöjd. Snarare seriöst missnöjd, men det är bara för att han inte kan skilja en fin frisyr från en katastrof.

D.ä skall också friseras i morgon. Han upprepar som vore det ett heligt mantra att på honom skall endast en halv millimeter klippas. Max!

Vi får väl se.

Vi har biljetter till Avatar i morgon kväll! Äntligen. Det var inte heller någon ”walk-in-the-park” direkt att komma över dem skall jag säga. Nu blir det i alla fall av och det enda som oroar mig är att d.ä skall bli åksjuk av effekterna och kräkas och/eller att d.y blir skrämd från vettet och får ett hysteriskt utbrott. Båda dessa scenarior skulle kunna kullkasta en annars förväntat storslagen bioupplevelse.

Skärtorsdag i morgon alltså. Slutar lite tidigare. Sedan låååånghelg. Man blir ju nästan lite religiös inför en sådan salighet!

Ät många ägg och skicka en tacksamhetens tanke till vår herre som skänkte oss sin endfödde så att vi får påskledigt när vi som bäst behöver det.

106fågel.jpg

Glad påsk!

 

 

Annonser

3 thoughts on “Via Dolorosa

  1. kyrksyster skriver:

    Lidande är alltid lidande. Det kan inte jämföras och graderas.Du skriver trevligt och rakt. Kul blogg!

  2. Annika Becksén skriver:

    D.Y. och D.ä. verkar i alla fall inte rädda för frissan, bara mer – bestämda. Mina sitter gärna på axeln eller något annat obekvämt ställe när vi skall dit:-). Härligt att följa dig och dina tankar, du skriver väldigt medryckande.

  3. Pux skriver:

    D.y och d.ä är inte rädda för mycket. Eller jo – d.y är lite rädd för mörker och monster – men inget IRL s.a.s…Tack för era värmande ord båda två. Glad påsk!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: