Han luktar illa och är definitivt mer stillsam…

De första dagarna här var han väldigt påträngande. Det kändes som om han var i hela ansiktet så snart jag gick in i köket. Obehagligt…

Sonen har dock tagit väl hand om honom och på den fjärde dagen fick han mat. Det måttades noggrant upp så kosthållningen kan han inte klaga på. I alla fall inte ur ett hälsoperspektiv. Sen vet ju inte jag om Herman är bulimiker och hellre hade velat möla i sig hela mjölpåsen. Han är ju (tackolov!) stum. Om han har något att klaga på så får han helt enkelt visa det på något sätt. Den där jäsiga odören han omger sig med är tydigen inte en signal utan hans alldeles egna unika normal-doft. Ingen inspiration för parfymmakare vill jag lova. Men kemisk krigföring kanske?

Tidigare i kväll upptäckte maken att en av hans favvobunkar saknades och detta gillade han inte. När han upptäckte att den tillfälligt blivit Hermans hus blev han inte gladare. Maken har faktiskt visat sig väldigt kallsinnig. Inte ens jag är så avigt ignorant mot inkräktar-Herman. Mer avvaktande hoppfull att d.y. skall glömma sina åtaganden så att Herman sakta går hädan och jag kan avhysa honom. Herman alltså, inte sonen!

Det är möjligt att Herman förvandlas till ett väldoftande bakverk här om någon vecka, men jag kommer inte att kunna smaka av honom. Hans doft (stank) har för all framtid etsat sig fast i mina näsborrar och jag känner faktiskt avsmak inför honom. Detta har jag dock noggrant dolt för både d.y och d.ä eftersom jag faktiskt hoppas att de skall äta upp kakan med välbehag efter allt arbete som lagts ner på den.

Mölnlycke cup 2010 P01 (16).JPG

Det är ungefär halva tiden kvar och ännu många ingredienser som skall till – kanel, choklad, mer socker, äpple… Det låter okej.

Ett tag trodde jag att jag kanske skulle kunna bli vän med Herman, men nu har jag lagt ner det. En smet som gått ur hand i hand i åratal – genom fågelinfluensa, svininfluensa, vinterkräksjuka och annat otäckt kan inte vinna en plats vare sig i mitt hjärta eller mage.

Men – mitt erbjudande kvarstår! Om någon av er vill ha en Herman så säg bara till. Vi delar med glädje (skadeglädje visserligen) med oss av vår rikliga smet.

Ha en god fortsättning på detta sprillans nya, härliga år!

Advertisements

2 thoughts on “Han luktar illa och är definitivt mer stillsam…

  1. Daniel U skriver:

    Asso, du skriver så finurligt så man skulle kunna tro att du extraknäcker som kolumnist i någon dagstidning eller så 🙂 Hejaheja.Är det en så kallad kedjedeg det rör sig om och är det en Sur deg eller?

  2. Pux skriver:

    Tack snälla Daniel. Herman är en sur deg. Och förevigt dömd till kringflackelse som kedjedeg. Kanske gör jag honom en tjänst om jag låter honom få ända sina dagar hemma hos oss…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: