Snö

Julen 2009 065.JPG

Det snöade och snöade. Vi kom till föräldrarnas hus på landet och firade jul. När vi skulle iväg två dagar senare var vi insnöade. Min onkel var tvungen att ploga backen för att vi skulle komma iväg. Trots att vi hade de nya snökedjorna på.

Det var sagolikt vackert.

Vi åkte från lilla orten norröver till den ännu mindre orten ännu längre norrut. Motorvägen var okej, men småvägarna var inte helt rensopade. Men det gick bra.

Vi möttes av en skur av snöbollar när vi kom fram. Barnen som gnällt över hunger större delen av den korta resan insåg att de verkligen inte alls var hungriga. Det fanns ingen tid att äta. De måste ut ur bilen och delta i snöbollskriget. Bygga ett snöfort.

Det är inte utan att man förstår stressen. Snön som ligger idag kan vara borta i morgon. Kan vara borta redan om ett par timmar…

Men den låg kvar. Vi gick på vacker snöpromenad längs den frusna viken. Halkade och fick hjärtat i halsgropen nära det iskalla vattnet. Isen såg inte ut att bära. Sedan satt vi inne i stugvärmen och hade det skönt. Barnen kom in och gick ut igen.

Vi åt och vi pratade. Smuttade på glasen med vin. Männen bastade. Jag bastar oftast inte. Inte vänninan heller. Kanske av hänsyn till mig, eller så är inte heller hon någon bastare.

Julen 2009 071.JPG

Det snöar inte längre men kylan sitter i. Vägarna är glashala. Luften hög och klar. Till och med här i Götet… Jag vet att jag egentligen hatar kyla. Att jag blir tokig om jag halkar och gör en förnedrande vurpa. Ändå hoppas jag att kylan håller i sig. Och att kommer lite mera snö. Trots att jag inte gillar att åka skridskor vill jag ner till dammen och åka lite. För det är så fint med de infrusna näckrosbladen i den svarta isen. Luftbubblorna.

Det är något magiskt ändå med snö…

God jul. Gott nytt.

Annonser

2 thoughts on “Snö

  1. Calle skriver:

    Jojo– hoppas att kylan håller i sig ?! Så att pappa får spetta och hugga för att få bort den bottenfrusna isen i hästarnas vattenkar – och sedan bära vatten från bostaden då stallets vattenledningar är igenfrusna. Stadsbor – asfaltblommor – vad vet de om det tuffa livet på landet.Platt intet vill jag påstå. Men visst är det vackert… ”stjärnorna gnistra och glimma…” och fingertopparna förmår inte tina upp isen på vantarnas fingerfodral…och väl inne i stugvärmen får man den där underbara ”bränningen” som bultar så man tror att topparna skall spricka. Drottningen är på bättringsvägen – skall förmodligen hämtas i morgon. En iskall häsning – Pa

  2. Pux skriver:

    Skulle du inte göra en ”doppvärmare” av den gamla vattenkokaren? Det finns massor av trevliga lägenheter här i sta´n – nära opera, bio, restauranger och välordnade parker med promenadvänliga asfaltsstråk som både saltas och sandas så här års. Du behöver inte ens gå ut till brevlådan för posten lämnas i trapphuset. Varje dag. T kan ta hand om hästarna så kan du göra som jag – åka upp och rida ibland när vädret är skönt och stigarna isfria.Och på tal om det – skönt att Drottningen bättrar på sig. Heja kung Bore!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: