Antitraditionsaktion

”Alla jular skall firas i vårt eget hem hädanefter” sa jag när första barnet precis börjat gro därinne i magen. ”Vi skall ha våra egna traditioner, göra på vårt sätt” ”Inget flängande och stressande mellan far- och morföräldrar, syskon eller andra” Alla skall däremot vara välkomna hit, förklarade jag slutligen. Amen.

Och så har det varit.

Detta trots att jag absolut inte ville fastna i något pliktträsk. Inte känna en massa måsten inför denna den mörka tidens ljuspunkt. Nejdå, glada, pigga, roliga och minnesvärda skulle jularna vara. Här. I vårt hem. På vårt otraditionella sätt.

Fast skinka måste vi ha, sa maken. Och sill. Och om mamma kommer så måste hon ha med sig sillsallad för mammas sillsallad är ett måste på julbordet.

Köttbullar tycker jag, sa jag. Det är nämligen något jag aldrig annars gör, så åtminstone en gång om året. Våra barn måste ju få uppleva något genuint också. Och varför inte hysta in lite prinskorvar också. Sallader behövs ju också till all den här maten.

Och trots att vi aldrig riktigt har tid så måste vi också koka lite knäck och staffanskola. Och barnen måste baka pepparkakor med farmor – det är ingen tradition, men de har ju gjort det varje år sedan de föddes så det är nästan som en tradition. Eller va faaan – det är tradition.

Oavsett om man har traditioner eller inte så måste man ha gran. Och varför nöja sig med en när man kan ha två? Sedan är det det här med tomtarna…. Vi köper en ny varje år. En lite speciell, extra fin. Det är viktigt att det görs med omsorg. Herregud, om vi nu bara har denna enda lilla tomte att ombesörja så nog förtjänar den lite tid och eftertanke.

Utöver julmaten så har vi julgröten. Den måste man ha! Den skall innehålla minst en mandel och ett tillhörande paket. Gärna jättemånga mandlar och jättmånga paket – det går också bra.

Så blev vi plötsligt inbjudna till mormor och morfar i år. De vill vara hemma hos sig, och ville vi inte komma dit? Åka dit? Inte vara hemma här? Med alla traditioner som vi låtsas att vi inte har? Men… vad skall barnen säga? Barnen sa; JAAAAA! Inte alls som när vi frågade om de ville åka skidor över jul (vilket maken och jag tyckte var en lysande idé) då de sa; nä.

Just i år har jag inte riktigt kommit igång med jultänket så det är ett bra år att avvika från alla traditioner vi inte har. Jag vet inte hur eller varför det blivit så, men eftersom jag är fatalist måste jag ju tro att det är ödesbestämt. Min hjärna har helt enkelt tagit julledigt eftersom den visste att julen skulle lösa sig av sig själv i år. Julen har varit i någon annans hjärna helt uppenbarligen.

Och jag är så nöjd att detta känns så rätt. Att jag inte är sådär himla oflexibel att jag inte kan ändra mig. Att det viktiga med julen inte är VAR vi är, utan att vi är. Tillsammans.

Annonser

2 thoughts on “Antitraditionsaktion

  1. r18 skriver:

    Ni kommer ha det helt underbart…..Måste ju vara idylliskt där även på vintern.Markus sa härom dan: -När vi var på Kalles och Pucks hotell, där hunden och hästarna fanns….Kommer inte ihåg vad det var han sa sen,,,eller om det kom nåt sen men det lät så jädra kul. Kalles och Pucks hotell! HAHAHA GOTT betyg iaf!

  2. Pux skriver:

    Jo Mackan har förstås rätt. Det är mysigt på landet med hästarna, hunden och hönsen. Samt föräldrarna då förstås. Nu skall jag ner och leta julstjärnor och adventsstakar. Det är väl dags nu? Första advent och allt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: