Lägesrapport

Fortfarande grisfritt i hushållet.

Mitt ansiktshår har tuktats igen. Det gjorde ont som satan denna gången också. Min hudflängarkompis är missnöjd med längden på hårstråna i ögonbryna. Jag får nog klippa dem innan jag går till henne nästa gång. Denna gången kunde jag titta lite i alla fall medan hon höll på. Jag förstår varför hon log när jag frågade om det var svårt att lära sig…

Vädret är inget vidare. Regn och blåst. Som om det inte vore nog med antingen eller. Hade jag varit tvungen att välja hade jag tagit regnet. Blåst gör mig vansinnig. Hatar blåst. Verkligen. Känner adrenalinet pulsera i kroppen bara jag tänker på det. Hur håret kan hålla på att piska runt ögonen en blåsig dag.

Sönerna behöver nya kläder så vi skall ut och shoppa på fredag. Vi delar upp oss två och två och träffas för att fika och visa upp våra kap lite då och då. De behöver byxor och ziptröjor. Hela tröjor funkar inte – de svettas ihjäl. Även i december. Har de bara t-shirtar så fryser jag ihjäl. Ziptröjorna är en kompromiss vi alla gillar. Vi hinner inte tröttna på dem heller för de brukar försvinna rätt snart i någon skolsal eller träningslokal.

Vi skall på party på lördag maken och jag. Jag har inte fixat barnvakt ännu. Det finns ju alltid möjligheten att sätta dem på bussen upp till mormor och morfar så någon panik är det inte. Men det skall erkännas att jag saknar brorsönerna. Besvärligt när ungdomarna börjar plugga och jobba på avlägsna orter. Säkert kul för dem dock.

Alla leksaker som röjdes ihop för försäljning på blocket har så smått börjat skingras igen. Sönerna har hunnit få både separationsångest från och nytändning för grejerna. Leksaker som aldrig lekts med innan är nu det absolut roligaste som finns. Och de skall definitivt inte säljas längre… Om det finns något kvar i högen på söndag skall jag göra en ansats att bli av med skiten.

Till helgen är det första advent och inte heller i år kommer varken stjärnorna, stakarna eller någon annan julprydnad ha packats upp i det här hemmet. Jo, en adventsstake brukar jag rota fram. Det är ju så irriterande att missa. Det blir helt fel längd på ljusen och det går inte att reparera i efterhand. Då vet man ju att det brunnit vid ”fel” tillfälle.

Och i och med julens begynnelse är det slut på grisfrizonen. Det finns ju både skinka, marsipangris, pepparkaksgrisar och allehanda svindyra attiraljer att pynta med. Det är möjligt att jag låter lite anti, men det är bara en fasad. Jag längtar!

Nu tänker jag gå och lägga mig för jag är grymt trött. Ungarna trynar redan.

Vad gillade ni den knorren?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: