Soppatorsk…

Det känns så… jag vet inte, 1983 på något sätt att få bensinstopp. Helt jävla omodernt! För att inte tala om hur ohyggligt irriterande, idiotiskt och satans dumt.

Jag for från firman vid 15-tiden. Gott om tid för att hinna fixa middag – lövbiff, potatisklyftor och bearnaisesås (och remouladsås för den yngre).

Det äldre barnet går hem själv från och med denna terminen och den lille hade fått inskrivet i kontaktboken att han skulle påbörja sin vandring hem kl. 15.00. Själv. Planen gick ut på att han skulle hinna till långa backen hem när jag kom dit ungefär. Så får han lift sista biten.

Inte var det någon unge i backen inte. Ingen som tillhörde mig i alla fall.

Kom hem, slängde upp dörren och frågade den äldre om han sett till den yngre. Näääää, det hade han inte.

Hä. Nänä. Hoppade in i bilen igen för att fara ner till skolan och hämta upp honom. Det regnade ändå rätt kraftigt nu och jag tänkte att det kanske var det som fått honom att avstå promenaden hem.

I skolan satt den yngre och spelade dator. Såg förvånad ut då jag uppenbarade mig. Hade ingen lust att avbryta banan. NÄHÄÄ! Du skulle vart hemma nu ju! Vi skulle ju göra middag?! Aaaa… vänta. Ska bara göra klart banan… Du kommer nu, annars får du gå hem i alla fall! utbrast jag irriterat. Men det fattade inte han, han log bara och sa: Ja, va bra. Då kommer jag sen. GÖR DU INTE! Du kommer nu.

Så fick vi då satt oss i bilen. Dränkta av att ha gått den ytterst korta biten från skolan till parkeringen. Kom halvvägs hem innan bilen stannade. Mitt i backen… Försökte rulla över till en liten avtagsväg med resultatet att jag hamnade precis mitt i vägbanan, i en krök, i en backe…

 

torsk.jpg

Underbart. UT! Röt jag åt sonen. Lät bilen backa bakåt något för att komma till sidan. Ratten låste sig och bromsen tog knappt… Extremt stendöd bil. På ett extremt dumt ställe.

Fick ut varningstriangeln och ställt upp den en bit ner i kröken.

Tog sonen i handen och älgade på genom regnet. Han hängde som en trasa efter mig, full av goda råd. Mamma, du kan bla,bla,bla…

Jag var så sur så jag blev tvungen att be honom vara tyst. Sa att min hjärna höll på att ruttna och att det inte alls var hans fel utan helt och hållet mitt eget. Men nu behövde jag lite tystnad.

Väl hemma fick sönerna världens snabblektion i hur man fixar köttbullar och makaroner.

Sedan ringde jag maken. Han är naturligtvis väldigt lägligt bortrest just när jag får soppatorsk. Jag ringde honom för att få veta om jag kunde hälla gräsklippsbensinen i bilen. Han tyckte att jag skulle ringa herr S och be om hjälp. Jag låtsades att jag inte hörde honom och upprepade min fråga: Kan jag hälla …..? Det visste han inte. Han frågade sina kollegor. De var inte riktigt säkra, trodde jag skulle kanske avstå. Åtminstone inte hälla i så mycket.

Bra sa jag och avslutade samtalet. Tog dunken och dundrade ut i regnet igen. Hällde dunken i tanken och vred om nyckeln. Nej. Inget hände. Tänkte att bilen nog står för lutad, att bensinen liksom inte kan rinna till ordentligt… Lossade handbromsen och backade neråt backen. Väldigt obehagligt. Stannade på plan mark. Fortfarande ingen bättring.

Småsprang hem till en granne och fick låna en dunk bensin. Fick dessutom löfte om att hon skulle skjutsa grabbarna till fotbollen om allt gick åt pipsvängen för mig. Schysst, sa jag med ett ansträngt leende. Vet inte om hon såg mitt grin där bakom de regnvåta testarna som klibbade längs kinderna.

Joggade tillbaka till bilen. Hällde i dunken. Bad en stilla bön till vår herre och vred om…

….

JIPPIIII! Den hostade igång. Phu! Åkte raka vägen ner till tappen och fyllde på. Sedan hem till de väntanden sönerna och grannpojken.

Vi hann i tid till fotbollen. Barnen fick visserligen inte lövbiff, men var nog så nöjda med sin egenhändigt hopknåpade måltid.

Själv mölade jag i mig en påse Riesen-kolor. Mannen på tappen tyckte jag förtjänat dem, han försäkrade också att bilen bara skulle må bra av gräsklippsbensinen.

Slutet gott, allting gott.

Ajö.

Annonser

One thought on “Soppatorsk…

  1. Brain Seltzer skriver:

    1983 med soppatorski? Den var bra! Men du har ju helt jävla rätt. Med alla lampor och signaler som tutar i moderna bilar när något är på gång så borde man inte missa detta! Har väl haft någon gammal volvo där mätaren inte fungerat men tack vare ett ihärdigt tankande så hände det aldrig. Det enda som hände var att bensintanken började rosta och läckte, man kunde inte tanka fullt! Jo just det, fick soppatorsk förra året med en volvo, det var filtret under bilen som gett upp och det sprutade ut bensin. På gatan. Hade någon så mycket som tänkt på eld då hade det blivit hollywoodeffekt! I panik körde jag hem, 15 km men långt innan hade all bensin, en halv tank runnit ut. Jösses så 1983 det var, trots att det var 2008!/Kapten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: