Kantareller i frysen och träningsvärk i vadorna

Var på landet igen i helgen. Fick med oss familjen S efter att ha talat om detta i åratal. Nästan så jag trodde att det inte skulle bli av. Men det blev det!

Familjen S kom upp vid 10-tiden på lördag förmiddag och då var vi precis färdiga med morgonbestyren. Vi tog en snabb kopp kaffe och gav oss av ner till hästhagen för att låta barnen rida runt i hagen lite. lilla E har  gått på ridskola ett tag nu och var sugen att prova på utan ridlärare. Hennes kunskaper i hästhantering gjorde de andra barnen lite avundsjuka, de ville också själva.

När kidsen fått rida av slig lite bestämde vi att det var nog. Kidsen höll inte alls med, men herr S och jag ville ut på en tur så det fick bara gilla läget. Men vi lovade att de skulle få rida lite till på eftermiddagen.

När jag och herr S skumpade i väg bortåt skogen for fru S, maken och alla barnen tillbaka för att fixa lite lunch. Maken hade kantarellkorgen hängandes på armen och innan fru S han att säga ”svamp” hade han försvunnit ut i lingonriset med ett ”… jag ska bara..”

Som tur var hittade fru S tillbaka till huset ändå och att sno ihop lunch till fem hungriga ungar var inte heller något problem.

Herr S och jag red i tölt och galopp över stock och sten och inne i den underbara blandskogen och tänkte nog inte alls på hur sällan man använder de här musklernagrupperna till vardags. Efter en timme, en och en halv var vi tillbaka igen. När jag gled av hästryggen kände jag tydligt att ryggraden hade komprimerats en decimeter eller två och att låren var lite darriga. Men det var det absolut värt!

Vi anlände till högkvarteret ungefär tio minuter före maken som kom glatt skuttandes över bäcken med kantarellkorgen över armen och en passionerad glöd i ögonen. ”Ojojoj R, jag hann visst inte hjälpa till så mycket med lunchen, men jag lämnade ett helt fält med kantareller därute i skogen och vi måste dit!” flåsade han.

Barnen hade redan slurpat i sig sin spaghette så vi hade bara att sätta oss till bords och hugga in. Spaghetti bolognese med öl – vin fanns förstås, men vi var så törstiga efter våra div. skogsäventyr att vi lät den flaskan stå. För tillfället.

Efter mat och kaffe drog vi på gummistövlarna och gav oss ut i skogen igen för att ta rätt på de kvarlämnade kantarellerna. Barnen och hunden var lika ivriga som maken och vi andra drabbades naturligtvis också av besattheten att finna skogens guld. De samtal som fördes skedde helt utan ögonkontakt. Ingen lyfte blicken från den gröna mossan.

Då vi anläde till gläntan maken funnit tidigare förstod vi varför han hade haft så svårt att slita sig. Det var kantareller överallt! Helt galet. Vi plockade och plockade. Gick som dammsugare längs marken och ögonmåttade vilka som skulle få växa till sig och vilka som passade fint.

Vi plockade oss nöjda och begav oss sedan ner till hästarna igen. Maken kom återigen på efterkälken, men det gjorde inget för han skulle ändå inte rida. Han gick hemåt och började med middagen medan vi andra sadlade på hästarna för dagens andra omgång.

Nu ansåg de barn som ridit på förmiddagen att de var fullfjädrade cowboys och förstod inte alls varför vi inte ville låta dem lämna hagen för en galopp längs ängarna… Lilla E skulle nog klara en ordentlig tur men till det fanns det inte längre någon tid. Nästa gång.

Det var vilda protester då vi sent omsider bröt upp från Drottning och Molda för att ta oss tillbaka.

Vi åt wienersnitzel, smörstekta kantareller, potatisklyftor i ugnen och sallad till middag. Och drack lite vin.

Efter middag och kaffe och annat kom jag på att jag hade provkollektionen med NewBody-kläder så då kände jag att det var ett ypperligt tillfälle att testa mina försäljarkunskaper.

Shit alltså, jag var grym! Maken och familjen S köpte som besatta. Det ymnigt flödande vinet kan ha haft något med det hela att göra, men det tror jag inte.

Jag tror att vi rundade av någon gång framemot två då vi alla snarare föll i koma än i sömn.

En underbar dag!

Annonser

2 thoughts on “Kantareller i frysen och träningsvärk i vadorna

  1. r18 skriver:

    Helt perfekt dag…….

  2. Bokmalen skriver:

    Det var en dag som heter duga. Hästar, kantareller, ungar, god mat och trevligt sällskap. Härligt att läsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: